Enhörningar- Vita hästar med horn??
Jag har alltid varit väldigt förtjust i mytologiska djur och väsen, såsom älvor, varulvar, Näcken, Skogsrået m fl. men ett utav mina farvoritdjur bland dessa är enhörningen.
Dock, något som jag verkligen har problem med är hur enhörningen ofta framställs som en vit, fager häst med ett litet horn i pannan.
Såhär ungefär.
"Vaddå då?" tycker kanske många, "det är ju det där som ÄR en enhörning?". Men jag håller inte alls med. Nu finns ju inte enhörningar i verkligenheten, men i flera böcker(kan vara allt från hästböcker från hästklubbar till riktigt gamla böcker om mytologiska väsen) där enhörningens utseende allt som oftast beskrivs som "ett häst-eller hjortliknande djur med klövar, lejonets svans, getens skägg och ett vridet horn i pannan(beskrivs oftast som 50-90 cm långt)", vilket är tämligen långt från "dagens" vita häst.
Personligen tycker jag att framställa en enhörning som en häst med ett horn rätt upp och ner känns både tråkigt och fantasilöst. Det känns mer som en "utklädd" häst istället för ett faktiskt eget väsen.
Det är klart att många tycker dessa behornade hästar är jättefina och det får stå för dom. Sen kan jag förstå också att enhörningen framför allt i filmer visas som en vit häst med horn, då det kan vara väldigt svårt att få till på annat sätt(särskilt i äldre filmer då tekniken var mycket mer begränsad.).
Men dessa film-enhöningar säger mig ingenting i princip. Den enda filmen jag hittills sett där jag verkligen tyckt om enörningarna, trots att de var vanliga hästar med horn är 80-talsfilmen "Legend". Även enhörningarna i sig inte är så speciella så byggs det upp en väldigt magisk stämning, både med musik och miljö, vilket bidrar något så otroligt.
"Scen ur Legend"
Den enda filmen jag hittlls sett där enhörningen framställs någotsånär som jag tycker att den borde är den animerade filmen "The Last Unicorn"(som för övrigt är en sjukt bra film! Superbra musik, härliga animationer och framför allt ett grymt skönt tempo, som inte rusar fram som ett expresståg utan är mer som en äventyrlig skogspromenad.)
Själv har jag ritat enhörningar på en mängd olika sätt sen jag var liten, men man skulle nog kunna beskriva utvecklingen som att den gick från att vara den "tråkiga, vita hästen med horn" till en mer personlig bild utav hur jag tycker enhörningen borde se ut.
Jag gör alltid klövar, getskägg, ett långt horn, lång man, lejonsvans och försöker sedan typ kombinera utseendet hos hjort, häst och get, men utan att det blir för mycket utav någondera. Jag vill inte att man ska tänka "häst med horn" utan bara enhörning.
Sen något som jag har svårt att få till är att jag tänker mig att enhörningen är ett på sätt och vis evigt ungt men endå uråldrigt djur. Jag vill att den ska utstråla ålderdomlig vishet och barnslig oskuld på samma gång om man nu kan uttrycka sig så.
Här är två utav de senaste bilderna jag gjort på enhörningar sedan jag började få en mer etablerad bild av hur JAG vill att enhörningen ska se ut, och jag är faktiskt nöjd med båda bilderna!
Den första är från 2013 och är gjord i tusch och vanliga färgpennor.
Och denna är från 2014 och också den första bilden helt i blyerts jag gjort sen säkert 6 år tillbaka, så det var allt en riktig utmaning! Värt att tillägga om denna är att detta är första gången jag gjort ett böjt horn! När det diskuteras hur myten om enhörningen uppstått tror man oftast att det var folk från västvärlden som åkt österut och stött på någon typ utav vit noshörning som vid den tiden då var okänd i europa och så spred sig då ryktet om detta mystiska behornade djur när de resande återvände för att berätta om sin upptäckt.
Därför känns det egentligen mer "korrekt"(om man nu kan kalla det korrekt när man talar om ett djur som inte existerar) att hornet är böjt, så det ligger närmare noshörningens horn.
Som vanligt hade jag tänkt att detta skulle bli ett väldigt kortfattat inlägg. Det kan ju diskuteras hur det gick med det, men nu är det i alla fall klart, så jag säger tack och gonatt för mig! Sov gott alla enhörningsnördar(även om ni föredrar de vita hästarna med horn)!
//F0NFE
SILVER FANG del 3: "Fanart"
INTRODUKTION
Från början var den här bloggen en loggbok över mitt projektarbete(en Disneyutställning) under gymnasiet och efter det började jag istället skriva om mina egna personliga konstverk. Tanken var då att jag ENDAST skulle skriva om min personliga konst och inte "fanart"(bilder baserade på andras figurer och historier). Däremot har jag tagit med personliga tolkningar.
Men på senare tid har jag tänkt om. En oerhört stor del av all min inspiration kommer faktiskt från film, böcker och serier och jag skulle tro att ungefär 50% av alla bilder jag färdigställer är fanart.
Även om jag inte själv hittat på karaktärerna jag ritar när jag gör fanart så är det galet roligt och lärorikt!
Därför tänker jag nu även inkludera fanart i min konstblogg och jag tänker inleda detta med att göra en serie inlägg om det ämne jag gjort mest fanart med under hela mitt liv nämligen mangan och animén:
"SILVER FANG" ("Ginga Nagareboshi Gin" på japanska)
Då Silver Fang är ett så stort ämne för mig med många olika delar så kommer jag dela upp den här lilla "serien" av inlägg i olika delar som till exempel merchandice, hur mitt intresse började och såklart min Silver Fang-fanart!
OBS!!
Dessa inlägg kommer innehålla stora SPOILERS för båda mangan och animén!
Liksom i princip allt jag nördar och snurrar in mig på så påverkar det även ofta det jag ritar och målar.
Jag har ritat Silver Fang-fanart ända sedan jag såg första filmen när jag var 8 år gammal och för det än idag, 15 år senare.
Silver Fang är helt klart det jag ritat mest frekvent under hela mitt liv vilket gör att det också är där jag nästan tydligast ser min utveckling, både på fri hand och med referensbilder!
Här har vi ett par av de äldsta bilderna från Silver Fang jag gjort på fri hand. Det var strax efter att jag sett filmen första gången och dessa bilder gjorde jag i min ritbok i lågstadiet! Då tyckte jag nog att de var rätt skapliga, men idag har jag svårt att hålla mig för skratt när jag ser dem!
Notera att jag skrivit "Gotora" vid hunden som egentligen heter "Chutora". När vi var små trodde jag och mina kompisar att de tre tigerbröderna hette "Akatora, Notora och Gotora"(ska vara "Akatora, Chutora och Kurotora"). Det här är ett uppslag i samma ritbok som bilden ovan där jag tydligen tyckte det räckte med ett huvud per sida. Fast Akatora utelämnade jag helt!
Och ungefär såhär såg det ut när jag hade referensbild(denna är dock gjord ett par år senare, så jag var kanske 10 år ungefär när den här bilder gjordes!
Under åren har jag ritat en himla massa bilder, både lösa teckningar, i ritböcker och skissblock, så här följer ett litet utplock av dessa(gjorda när jag var 10-13 år ungefär)!
Jag har alltid haft oerhört svårt att rita björnar, av någon anledning ser de jämt ut som råttor, jag vet inte riktigt hur det kommer sig...
Bilder som denna nedan fick jag ofta en del upprörda reaktioner på från mina klasskamrater som tyckte att "men vad hemsk du är, varför ritar du sånt där?!". Jag försökte förklara många gånger att i Silver Fang är det alltid på liv och död och att det ofta går brutalt till, men då den här typen av tecknad film inte är (eller åtminstone var) speciellt allmänt känd("tecknat är ju bara för små barn, utan för mycket våld osv...bla bla..") så upplevde jag att de flesta(=typ alla) var ytterst skeptiska till detta.
Som tidigare nämnt som älskar jag fortfarande att göra fanart till denna fantastiska serie! Då jag ritat det så länge som känns det så oerhört hemma och välbekant på något vis att dra de där linjerna som är så typiska för just Silver Fang! Så här kommer ett antal bilder gjorda på senare tid(2010-2014)!
Först några bilder där jag inte haft någon referensbild.
Trots att den oklippta japanska versionen är absolut bäst är jag ändå fortfarande helt förälskad i den svenska dubben och tycker att det faktiskt är bland det bästa jag sett bland svensk dubb. Alla röstskådespelare gör ett jättebra jobb! När jag visat den svenska dubben för någon som aldrig tidigare sett Silver Fang brukar jag fråga "Gissa hur många röstskådespelare som gör alla rösterna?". Personerna blir alltid lika chockade när jag berättar att det endast är 4 personer som gör alla rösterna(5 st i fjärde filmen)!
Då jag tycker så mycket om den svenska dubbningen gör jag gärna små hyllningar till den som i t e x. bilden nedan, där jag lagt in några utav mina favoritcitat från den svenska versionen.
(Här har jag dock tittat på bilder för att göra texten, då jag inte utantill kan skriva originalnamnet "Ginga Nagareboshi Gin" med japanska tecken!)
Och så några bilder där jag haft referensbild att titta på!
Jag älskar alla karaktärer från Silver Fang, men John hör till en av dem som har en liten extra särskild plats hos mig.
Sen har jag även gjort en del bilder med så kallat "rutsystem"(man gör rutor på referensbilden och sedan likadana rutor på tomt papper och ritar sedan av bilden med hjälp utav rutorna). Lite fuskigt kanske, men det blir himla bra för det mesta!
Såna här bilder hoppas jag på att göra fler utav! Jag älskar att måla av screencaps från filmen, och det är så himla fint att sätta upp på väggen! (Jag gjorde ett flertal såna bilder till min Disneyutställning från olika Disneyfilmer och har fortfarande Bambi-bilderna på väggen!)
Bland det jag finner allra svårast med Silver Fang-fanart är att få till karaktärernas blickar. Utmärkande för silver Fang(framför allt mangan) är Yoshihiros(författaren) förmåga att få till skarpa och intensiva ögon, som har som en inre eld i sig. Det tycker jag fortfarande är galet svårt och det är sällan jag känner att jag lyckas, men det blir ju bättre med åren så det är väl bara att kämpa på antar jag!
Exempel på hur ögonen kan se ut i mangan.
Något som fortfarande fascinerar mig en aning är att jag trots min "besatthet" utan Silver Fang inte är och aldrig varit någon "hundmänniska". Jag tycker absolut inte illa om hundar, men de hör definitivt inte till mina favoritdjur och jag blir ganska osäker om jag utav någon anledning måste hantera en hund eller stöter på en som är lite vild, så att säga.
Därför blir det lite lustigt att hundar nog ändå är det jag har lättast att teckna. Dock ett problem i detta, som jag främst börjat notera på senare år är att när jag väl ska rita en hund som INTE är Silver Fang-fanart så har jag oerhört svårt att gå ifrån den stilen för nästan så länge jag kan minnas så har i princip alla hundar jag tecknat varit karaktärer från Silver Fang.
Men jag har gjort lite försök av och till på senare tid att börja teckna hundar i min egen stil och försöka att inte influeras alltför mycket utav Yoshihiros verk.
Här har vi en av de första bilderna jag gjorde som inte skulle vara Silver Fang-fanart, utan en hund i min egen stil helt enkelt. Det var några år sedan den gjordes så nu är jag inte jätteförtjust i den, men när den var ny tyckte jag om den. Jag passade även på att göra snö i bilden för det är också något jag i princip aldrig gör i mina bilder och tycker är svårt.
I vintras blev jag väldigt sugen på att rita en hund igen som inte såg ut som om den just hoppat ut från Silver Fang-universumet, men sen tänkte jag att det vore lite kul att göra en egen tolkning utav en av karaktärerna.
Så jag valde att göra en bild på "Riki" i min egna stil, och det blev ju inte alldeles tokigt om jag får säga det själv!
Sisådär, då var det färdigsnackat om Silver Fang FOR NOW! Det lär garanterat bli mer i framtiden, men det kommer nog dröja ett tag då jag har en himla massa annat jag också vill skriva om! Tjohej!
//F0NFE
SILVER FANG del 2: "Merchandice"
INTRODUKTION
Från början var den här bloggen en loggbok över mitt projektarbete(en Disneyutställning) under gymnasiet och efter det började jag istället skriva om mina egna personliga konstverk. Tanken var då att jag ENDAST skulle skriva om min personliga konst och inte "fanart"(bilder baserade på andras figurer och historier). Däremot har jag tagit med personliga tolkningar.
Men på senare tid har jag tänkt om. En oerhört stor del av all min inspiration kommer faktiskt från film, böcker och serier och jag skulle tro att ungefär 50% av alla bilder jag färdigställer är fanart.
Även om jag inte själv hittat på karaktärerna jag ritar när jag gör fanart så är det galet roligt och lärorikt!
Därför tänker jag nu även inkludera fanart i min konstblogg och jag tänker inleda detta med att göra en serie inlägg om det ämne jag gjort mest fanart med under hela mitt liv nämligen mangan och animén:
"SILVER FANG" ("Ginga Nagareboshi Gin" på japanska)
Då Silver Fang är ett så stort ämne för mig men många olika delar så kommer jag dela upp den här lilla "serien" av inlägg i olika delar som till exempel merchandice, hur mitt intresse började och såklart min Silver Fang-fanart!
OBS!!
Dessa inlägg kommer innehålla stora SPOILERS för båda mangan och animén!
-MERCHANDICE-
Jag kände tidigt till att det producerats en hel del merchandice(samlarprylar) baserat på den här mangan/animén och några utav de första prylarna jag upptäckte var bland annat specialboken "Meteor Gin", klistermärken och 1:a mangautgåvan.
"Meteor Gin"
"Samlarstickers"
"1:a mangautgåvan från 80-talet"
De första åren ägde jag ingen egen merchandice, jag hade inte ens filmerna. Varje gång vi (Jag och mina kompisar Lotta, Sanna och Sabina som nördade den här animén tillsammans) skulle titta på Silver Fang så hyrde vi dem från en liten hyrfilmsbutik i Eskilstuna som på den här tiden hade ett erbjudande som gällde vissa utvalda filmer som var märkta med ett fyrklöver och erbjudandet gällde då "4 filmer, 4 dagar, 44 kronor"!
Detta passade oss alldeles utmärkt eftersom Silver Fang bestod av just fyra filmer(klippt och dubbad version naturligtvis) som alla var märkta med dessa fyrklöver!
"1:a och 2:a svenska vhs-utgåvorna"
De första Silver Fang-prylarna jag skaffade köpte jag tillsammans med Lotta, Sanna och Sabina. Det var de första fyra volymerna utav den 2:a mangautgåvan, Ginga Densetsu Weed(uppföljaren) volym 1-3 på engelska(det enda som officiellt översatts till engelska)och volym 4-10 på japanska och även en annan manga av Yoshihiro Takahashi som heter "Byakuren no Fangu"!
"Byakuren no Fangu"
De här inköpen var min första "riktiga" kontakt med mangan. Jag hade ju sett mycket bilder på internet men aldrig haft en fysisk pocket i mina händer, men sammanhängande seriesidor och jag minns tydligt hur vi alla fyra satt i soffan hemma hos Lotta och bläddrade i böckerna, konstant utropande av glädje och extas när vi bläddrade igenom sidorna som låg till grund för animén vi nördat så länge.
Det här är flera år sedan(runt 2003-2004 gissar jag) och sen tog det några år innan vi fortsatte vårat samlande individuellt(de andra började nog köpa saker något tidigare än mig tror jag, mycket på grund av att jag alltid varit lite avvaktande med att handla från nätet, vilket nästan är ett måste om man vill köpa Silver Fang-merch.)
Det var inte förrän runt 2008 som jag fortsatte samla och detta var främst tack vare den svenska webbutiken "Futagoshop"(tack för att du finns!!<3<3)!
Min "samling" bestod då endast utav några bookmarkstickers, en figur(Sniper, från GDW-animén), ett samlarkort och en magnet.
"Bookmarkstickers"
"Sniper"
Men, som Lasse Åberg sagt: "Det snabbaste sättet att bli fattig är att bli samlare!".
Eftersom jag under den här tiden fortfarande gick i gymnasiet hade jag bara mitt studiebidrag som inkomst, vilket inte räcker långt i den nördiga merch-världen, så det blev bara några få saker ibland och då aldrig en summa högre än 600 kronor.
Men på senare tid, runt 2011-2012, när jag började få lite mera jobb började jag samla mer aktivt. Absolut inte så jag spenderar allt jag tjänar på Silver Fang-prylar, men mer än tidigare! Och idag äger jag en ganska så stor samling(anser åtminståne jag själv) med flera lite mer sällsynta oblekt som till exempel några utav de första plastfigurerna från 80-talet, en VHS från den första svenska utgåvan, en vinylskiva, ett nummer utav Shounen Jump med Silver Fang omslag och 5 filmceller.
-Lite utplock från min samling(som jag för övrigt är väldigt stolt över!<3)-
"Samlarstickers"
"Posters"
"Shounen Jump med Silver Fang omslag"
"Figurer från 80-talet"
"3 utav mina filmceller"
"Min Silver Fang-hylla! (Som för övrigt inte rymmer alla saker längre då det blir för trångt, så celler, stickers, samlarkort, magneter och lite annat smått och gått får tyvärr inte plats.)"
Hej och hå, mycket grejer blir det! Jag blir så full i skratt när jag tänker på hur flera klasskamrater i grundskolan flera gånger sa till mig att "tror du inte du kommer tröttna på de där filmerna när du blir äldre?" och hur jag svarade att "aldrig i livet, Silver Fang är bäst, oavsett om jag är barn eller vuxen! det finns vuxna också som gillar Silver Fang!". De gav mig en tvivlande blick och sa lite trevande att "Men man är nog lite konstig i huvet då, Tessan..."
Jag har varit tvärsäker ända sen jag såg Silver Fang för första gången när jag var 8 år att jag aldrig kommer att tröttna på det här fantastiska mästerverket och det är jag lika övertygad om idag! Haha, de skulle se mig nu, fortfarande Silver Fang-tokig och nu även Silver Fang-samlare, och så JÄVLA stolt över det! HA!
//F0NFE
