Bild nr. 10- "Rottigan"
27/12-09
Nyligen (20/12) gjorde jag klart tavla nummer 10. Den föreställer skurken i "Mästerdetektiven Basil Mus" och är gjord med akvarellpennor.
Den är den hittills minsta av de avmålade tavlorna (drygt ett halvt A4), och att jag gjorde den så liten beror främst på att det går åt mindre färg och går lite fortare att göra eftersom det ör mindre yta att rita och täcka.
Dock förstod jag ganska snart efter att jag bestämt mig att göra den att bilden inte är tagen direkt ur filmen, utan det är bara en cell med enfärgad bakgrund. Det gjorde att jag tvekade en smula med att låte den höra till de avmålade tavlorna men eftersom jag ligger efter i tidsplanen så har jag inte tid med det, utan jag måste lita på att den endå kommer att göra sig bra i utställningen.
Rottigans kropp tar upp större delen av bilden men i den vänstra kanten så är det ett tomrum, som jag funderar på att utnyttja genom att skriva antingen hans namn eller citat (vilket vet jag ännu inte) för att avleda betraktarens uppmärksamhet från den enfärgade bakgrunden.
När jag först började skissa på bilden (vilket var minst ett halvår sedan men jag glömde bort den fram tills för någon månad sedan) så tänkte jag att det skulle bli en mycket lätt match eftersom större delen av Rottigan bestod av väldigt stora och relativt enkla former. Det var dock ett mycket felaktigt antagande från min sida. Visst var större delen av kroppen och kläderna lätta att göra men när jag började med huvudet så blev snabbt mycket mer komplicerat. Det var enormt många små streck och detaljer som satt väldigt tätt och huvudet lutade dessutom, vilket gjorde det hela ännu svårare. Jag fick sudda och börja om flera gånger innan det ens började bli klart.
Dock i efterhand så är jag ändå väldigt nöjd att jag var så pass noggrann som jag var eftersom ansiktsuttrycket annars lätt kunde gå förlorat eller blivit fel, vilket hade förstört bilden eftersom hans kroppsspråk och ansiktsuttryck på just den bilden förkroppsligar hela hans karaktär ytterst väl.
Att jag valde att färglägga bilden med akvarellpennor istället för med olja och/eller akryl som med de andra bilderna berodde främst på att det skulle gå fortare. Vid första anblicken så verkade också färgerna enkla att få till, även med färgpennor. I det stora hela så tycker jag att det utan större svårigheter blev ett ganska bra resultat. Det svåraste var att få till färgen snyggt på den rosaaktiga delen av hans ansikte. Det första man tänkte var just rosa, men efter en närmare titt så hade den även drag av grått, brunt och lila vilket gjorde det mycket svårare. Det gick dock det med efter lite arbete och eftertanke.
Det svåraste med att använda sig utav akvarellpennor istället för flytande färg var att man hela tiden var tvungen att FÖRESTÄLLA sig hur resultatet skulle bli EFTER att man målat med vatten eftersom färgerna då både blandar sig och blir starkare och klarare. När man endast ritat med färgen utan att "vattna" den så såg det ofta VÄLDIGT misslyckat ut så det var ett tag då jag var både arg och missnöjd men efter att den var helt klar så kändes det mycket bättre.
Konturerna är dock inte gjorda med akvarell, utan med en svart konturpenna, vilket också sparade mig väldigt mycket tid jämfört med om jag gjort dem i exempelvis akryl.
ofärdig skiss
Ofärdig färgläggning som här endast "vattnats" på ett fåtal ställen (bla. delar av hatten, örat och det röda på manteln) och konturerna ska göras skarpare.
Klar
Nyligen (20/12) gjorde jag klart tavla nummer 10. Den föreställer skurken i "Mästerdetektiven Basil Mus" och är gjord med akvarellpennor.
Den är den hittills minsta av de avmålade tavlorna (drygt ett halvt A4), och att jag gjorde den så liten beror främst på att det går åt mindre färg och går lite fortare att göra eftersom det ör mindre yta att rita och täcka.
Dock förstod jag ganska snart efter att jag bestämt mig att göra den att bilden inte är tagen direkt ur filmen, utan det är bara en cell med enfärgad bakgrund. Det gjorde att jag tvekade en smula med att låte den höra till de avmålade tavlorna men eftersom jag ligger efter i tidsplanen så har jag inte tid med det, utan jag måste lita på att den endå kommer att göra sig bra i utställningen.
Rottigans kropp tar upp större delen av bilden men i den vänstra kanten så är det ett tomrum, som jag funderar på att utnyttja genom att skriva antingen hans namn eller citat (vilket vet jag ännu inte) för att avleda betraktarens uppmärksamhet från den enfärgade bakgrunden.
När jag först började skissa på bilden (vilket var minst ett halvår sedan men jag glömde bort den fram tills för någon månad sedan) så tänkte jag att det skulle bli en mycket lätt match eftersom större delen av Rottigan bestod av väldigt stora och relativt enkla former. Det var dock ett mycket felaktigt antagande från min sida. Visst var större delen av kroppen och kläderna lätta att göra men när jag började med huvudet så blev snabbt mycket mer komplicerat. Det var enormt många små streck och detaljer som satt väldigt tätt och huvudet lutade dessutom, vilket gjorde det hela ännu svårare. Jag fick sudda och börja om flera gånger innan det ens började bli klart.
Dock i efterhand så är jag ändå väldigt nöjd att jag var så pass noggrann som jag var eftersom ansiktsuttrycket annars lätt kunde gå förlorat eller blivit fel, vilket hade förstört bilden eftersom hans kroppsspråk och ansiktsuttryck på just den bilden förkroppsligar hela hans karaktär ytterst väl.
Att jag valde att färglägga bilden med akvarellpennor istället för med olja och/eller akryl som med de andra bilderna berodde främst på att det skulle gå fortare. Vid första anblicken så verkade också färgerna enkla att få till, även med färgpennor. I det stora hela så tycker jag att det utan större svårigheter blev ett ganska bra resultat. Det svåraste var att få till färgen snyggt på den rosaaktiga delen av hans ansikte. Det första man tänkte var just rosa, men efter en närmare titt så hade den även drag av grått, brunt och lila vilket gjorde det mycket svårare. Det gick dock det med efter lite arbete och eftertanke.
Det svåraste med att använda sig utav akvarellpennor istället för flytande färg var att man hela tiden var tvungen att FÖRESTÄLLA sig hur resultatet skulle bli EFTER att man målat med vatten eftersom färgerna då både blandar sig och blir starkare och klarare. När man endast ritat med färgen utan att "vattna" den så såg det ofta VÄLDIGT misslyckat ut så det var ett tag då jag var både arg och missnöjd men efter att den var helt klar så kändes det mycket bättre.
Konturerna är dock inte gjorda med akvarell, utan med en svart konturpenna, vilket också sparade mig väldigt mycket tid jämfört med om jag gjort dem i exempelvis akryl.
ofärdig skiss
Ofärdig färgläggning som här endast "vattnats" på ett fåtal ställen (bla. delar av hatten, örat och det röda på manteln) och konturerna ska göras skarpare.
Klar
Kommentarer
Trackback
